Trakigt att vara vuxen



Sitter i telefon-ko for att IT ska komma och kolla pa var printer som inte vill fungera… Av nan anledning kommer alla ens problem och tankar fram nar man sitter och gor det har.

Hela mitt liv och framtid har précis passerat framfor mig och gud sa deprimerande det ar! Jag fyller 29 i Juni och har ju inte astadkommit nat alls…! Jag som skulle aka till Amazonas och jobba med indianerna och. Istallet sitter jag och drommer om att kopa lagenhet med John och skaffa barn. Vart gick det snett? Vad gjorde jag for fel??? Sen blir det inte battre av att jag borjar rakna pa hur gammal jag ar och funderar pa nar vi (antar att John ar med pa noterna da) ska skaffa barn, for att inte tala om var!

Jag ar en valdigt praktisk (om an lite impulsiv) person och har val borjat inse att vi aldrig kommer att ha rad att kopa en lagenhet i London. Vivi (som ager 2 lagenheter i London) hjalpte mig rakna u tom vi kan fa lana pengar till ett hem med tanke pa hur mycket vi har, tjanar etc, etc… Vi far lana £155,000.. Det later mcyekt men de tracker inte till nanting alls… Vi behover lana minst £200,000 och for att fa gora det behover vi lagga £20,000 i handpenning. HA HA HA HA! Det hade lika garna kunnat vara 1000 miljoner. Vi kommer aldrig kunna spara ihop till det. Kanske £5-8,000, men inte mer.

Sa, vad ar problemet da? Man kan val ha ungar i alla fall, eller? Nope. Hyra lagenhet i London ar inte alls som att hyra i Sverige. Man bor verkligen i nagon annans hem och nar man ringer for att man toan lacker ar det précis som om man stor dem… Hyrorna ar HUTLOSA (vi betalar £930 i manaden for en 2:a) och man betalar lika mycket i hyra som man hade haft ett lan att betala tillbaka.. Hyresvarden kan fa for sig att salja lagenheten, renovera den (for att ta ut mer i hyra) eller lata sina barn flytta in i den och da star man dar utan hem. Man far bara 1 manads uppsagning, sa tank om jag hade varit gravid och vi blir uppsagda fran lagenheten, vilken stress! Man maste aga sin lagenhet for att kunna ha sinnesro med andra ord.. Men det har vi som sagt inte rad med.

Sa vad gora?
Ingen aning om jag ska vara helt arlig.. Och inte blir man yngre, sa det verkar som om det inte blir nagra barn…. TYPISKT!
Som de sager i Ensamma Mamman: Varfor har jag inte en rik, mesig och skuldmedveten farsa?

Tank sa mycket man hinner fundera pa nar man sitter och vantar pa att IT-tontarna ska svara….