Nyar, Nyar


Nyar var en lung och stillsam historia.
Vi akte hem till Cassie & Kev (Johns basta kompis som egentligen heter James) uppe I Ealing och sov over eftersom det ar langt bort fran oss… Vi spelade poker, kakade pizza och drack rosa champagne och diskuterade musik videos sa man kan saga att det var en lyckad kvall.
John och jag brakade dock. Vi brakar jamt nufortiden kanns det som.
Det var bara nat tjaffs, men jag ar sa less pa den daliga stamning som lurar och kommer fram varje gang vi (las jag) har ett glas vin for mycket. Det ar val underliggande frustration over att han inte kan spara nagra pengar; sa vi kan uinte aka pa stor semester, kopa lagenhet, ta kortkort, osv osv osv…!!!!
Det ska ju inte spela nan roll!!! Varfor bryr jag mig???
Ar det for att jag borjar bli gammal och hormonerna vill ha trygghet I form av agande?
Vill jag ha en partner som kan bjussa pa en jorden runt resa, eller I alla fall kunna betala for sin egen resa???
Vad hander har???
Kommer vi gora slut over nat sa lojligt och trivialt som pengar????
JAG VAGRAR!!!!
Har inte satt nagra nyars loften, det far bli den gamla vanliga: Trana mer!
Hmm… vem forsoker jag lura? he he…
John borde sluta roka (annu en grejj som inte borde stora mig, men som retar gallfeber pa mig)…
Jag ar sa stressad men jag har inte ens en aledning till att vara det!